rorelse

Artiklar filtrerade på datum: jan 2016

I förra artikeln resonerade vi om hur vi kan hitta vår optimala kost genom att försöka lista ut vårt individuella behov.

Kommer du ihåg tiden då det var lite pinsamt att erkänna att man var på diet; man talade tyst om det, kanske bara de närmsta väninnorna kände till dina "kalorisnåla" champinjonsoppor och morotsbitarna i lördagsgodispåsen?

Den tiden verkar vara historia. I takt med att befolkningen har blivit mer storväxt har mediernas röster om dieternas olika för- och nackdelar, upp- och nedgångar blivit starkare vilket gör att allt fler människor vågar öppna upp sig och dela erfarenheter om dieter, antingen på nätet, på arbetet eller i lekparken.

Antingen har de funnit den "sanna" dieten och vill mer än gärna berätta det för allt och alla och råda dem till att prova på samma. Eller så är de helt emot dieter av olika slag eller kanske provade en diet men lyckades inte själva få till det utlovade resultatet och ser det nu som sitt uppdrag att varna alla som verkar vilja prova på den.

Åter andra hittar en viss social trygghet i att lätt kunna identifiera sig med en viss typ av kosthållning. "Jag dränker gärna all min mat i grädde / Öka Sveriges gräddproduktion! / ett liv utan smör? Jag dör" / "Lika löser lika" / "Mera fett gör mig lätt" (LCHF) " eller "Lasagne ska vara kall, rå och levande" (RawFood) ". Den här hobbyn har kanske lett till att de hittat (eller vill hitta) nya vänner inom detta forum vare sig det är på föreläsningar, kurser eller på internet. Genom sin kosthållning kan man tydligt visa sina åsikter om miljö, etik, samhälle, kommersialism, politik och religion.

Så att komma och säga att det inte finns en diet som är bra för oss alla (även om många innerst inne vet att så är fallet) är allt mer ovanligt i detta komersiellistiska samhälle (där många som verkar uttrycka sig i frågan genom medier vill tjäna på något). Men jag personligen kan verkligen inte gå emot mitt bättre vetande och försöka tvinga på alla jag känner EN diet! Våra kroppar är helt enkelt olika och vi alla har olika bakgrund och livsstil.

Däremot tror jag att det finns några generella riktlinjer med hur vi alla bör äta, och om man skulle göra en enkel sammanställning av de flesta dieters riktlinjer så hittar man de här gemensamma närmnarna.

Jag kan omöjligt gå igenom alla dieter som är aktiva idag, men låt oss kolla på några som det ofta talas om och se om vi hittar en gemensam nämnare dessa emellan och vad vi kan lära oss av dem:

Låg-Kolhydrat dieter:

Ex. LCHF, Atkins, Paleo, Stenålderskost, GI-kost
Det som är bra med dem:
Tack vare den ökade protein- och fettintaget känner man sig mättare längre och kan få ett stabilare blodsocker.
Eftersom man drar ner markant på kolhydrater och inte bör äta vare sig vetemjöl eller socker går många ner i vikt och mår allmänt bättre.
Det som är mindre bra med dem:
För mycket protein kan vara svårsmält, likaså för mycket fett. Det kan leda till diverse olika mag- och gallproblem.
För mycket animaliskt protein och mejeriprodukter kan även bidra till ett sämre pH-värde och sämre tarmfloramiljö för att nämna några.
Vad vi lärt oss av dem /riktlinjer:
Att rätt fett inte är skadligt och att för mycket kolhydrater särskilt i form av socker, vitt mjöl och andra snabba kolhydrater är skadligt för våra kroppar.
Att inte äta för mycket processad mat.
Att baka goda kakor med mandelmjöl och näringsrikt bröd med durramjöl.
Att tänka utanför den svenska-vetemjöls-boxen och upptäcka en helt ny värld av andra näringsrika spannmål.

Växtbaserade (high-carb) dieter:

Ex: Raw Food, 80/10/10, Levande Föda och hälsosam Vegetarian/Vegansk kosthållningar^

Det som är bra med dem:

Maten kommer i huvudsak / uteslutande från växtriket och inte från djurriket. Det utgörs ofta av mycket näringsrik mat vilket vår tarmflora mår bra av och hjälper oss att hålla ett bra pH-värde i tarmen.
Även bra ur en miljösynvinkel att inte äta kött och fisk.

Det som är mindre bra med dem:

  • En del har svårt att få i sig den mängd protein och fett som de behöver för att kroppen ska kunna fungera optimalt.
  • Det krävs en hel del kunskap och rätt förberedelser av maten. (Fast lite osäker om det skulle hamna under den här punkten då kunskap är viktigt och att förbereda maten på rätt sätt, blotläggning o.dyl, är bra och viktig kunskap det med!)
  • Många går kanske även på och köper de olika processade veganska alternativen som är mindre bra som tofu, tofuglass,, sojabönor och olika veganska ostar.

Vad vi har lärt oss av dem:

  • Vi har lärt oss att inte vara allt för rädda för potatis och bananer.
  • Att för mycket animaliskt protein inte är bra för oss (eller miljön), att grunden för vår hälsa är att äta en växtbaserad kost. Många utav dieterna (förutom den vegetariska/veganska kosthållningen) råder även till att utesluta processad mat, gluten, socker och mjölkprodukter.
  • Vi har lärt oss att grodda, fermentera och göra hemmagjord nötmjölk.
  • Vi har fått upp ögonen för hur enkelt och gott det är att göra hälsosamma rawfood-desserter och våra smaklökar har fått uppleva superfrukter från all världens hörn.

Kalorifokuserade dieter:

Ex: Viktväktarna

Det som är bra med dem:

  • Man lär sig att bli lite mer medveten om vad man stoppar i munnen och får stöd och uppmuntran av andra i gruppen.

Det som är mindre bra med dem:

  • Även om man äter rätt antal kalorier per dag kan man äta fel sorts mat som inte alls är bra för kroppen. Bara för att man håller sig inom ett visst antal kalorier betyder det inte att det är hälsosamt eller att man får i sig den näringen man behöver.
  • Dessutom avråds man inte särskilt från socker, gluten och mjölk vilket många behöver undvika. * Man kan även bli lockad att köpa eventuella godis och liknande som producerats av företag med "låg-kalori" som sitt varumärke och inte innehåller så mycket kalorier men som inte heller tillför din kropp någonting!

Vad vi lärt oss från dem:

  • Att inte äta för mycket mat och omringa dig med andra som har samma hälsomål.

Medelhavsdiet

Det som är bra med den:

  • Att den är enkel och lockande att följa; den passar många genomatt den varken är för mycket åt det ena eller andra hållet makronutrient-mässigt.
  • Man kan lätt hitta sin egen balans mellan kolhydraterna och proteinerna.
  • Den rekommenderar nyttigt fett i form av bl.a. olivolja och smör.

Det som är mindre bra med den:

  • Även om det är en av de mest studerade dieterna så är det fortfarande en "tolkningsfråga" vad som ingår i medelhavskosten då det skiljer så mycket mellan de olika medelhavsländerna. Dessutom finns inte över hela jordentillgång till vissa livsmedel som rekommenderas, som olivolja, vissa baljväxter och fiskar.
  • Pasta, bröd och spannmål är en del av dieten vilket många använder som en dålig förklaring till varför det skulle vara hälsosamt för alla att äta. Det kan även få dem som mår sämre av de livsmedlen att äta dem i allt för stor grad.

Vad vi lärt oss av den:

  • Att njuta av god mat: olivolja, smör, goda ostar och ett glas vin samtidigt som vi blir påminda om att äta oprocessad ren mat som man ätit i generationer före oss. Maten har fått mogna långsamt i solen och innehåller mycket näring. Mat är mer än bara medicin och föda; det är ett socialt medium som är till för att glädja oss. Vi lär oss att största delen av vår mat bör komma från grönsaker och inte överdriva köttkonsumtionen.
  • Om man ser till kulturen kring medelhavet så lär vi oss också att mat ska ta tid att laga och helst ätas med familj och vänner. Mat är passion, glädje och lycka - inte bara bukfylla.

Fasta:

Ex: Periodiska fastor som 5:2, 16:8 eller längre fastor som juicefasta/detox av olika slag.

Det som är bra med dem:

  • Man får begränsa hur mycket man äter och bara äta under vissa tider på dygnet,alternativt vissa dagar i veckan. roppens mest energikrävande mekanism, matsmältningen, får därmed en paus och kan arbeta på bättre och effektivare när den väl kör igång. Det kan hjälpa oss att minimera sötsuget och fokusera på annat än mat för en gångs skull. Längre juicefasta eller detox kan även hjälpa kroppen att bli fri från slaggprodukter/belastande toxiner vilket kan göra att du får mer energi och ork och kan bygga upp kroppen.

Det som är mindre bra med dem:

  • Med en periodisk kaloribaserad fasta har du samma problem som med kaloridieten: att du kan äta vad du vill – bara det inte går utöver antalet tillåtna kalorier. Men det lämnar alltså utrymme till att låta det där enda du äter de två dagarna vara något onyttigt. Under en detox eller juicefasta måste du också se till att du får ut med skiten och för det kan tarmen behöva fibrer, vilket många kanske glömmer bort.

Vad vi lärt oss av dem:

  • Ge kroppen en paus från mat då och då.
  • Inte äta för nära sänggående och inte äta för tung mat för tidigt på dagen – så lätt mat som möjligt (ex. frukt, smoothies) om något. Vi har även lärt oss att rensa kroppen från gifter och se till att vår matsmältning fungerar som den ska. Vi har lärt oss att införa hälsosamma grönsaksjuicer inte bara under en fasta, utan lite då och då i vardagen.

Sammanställning:

Hittar du en gemensam nämnare/röd tråd bland dieterna?

v5

Jag instämmer med ett känt Michal Pollan citat: "Eat Food, Not To Much and Mostly Plants". Visst sammanfattar det dieterna? Låt mig förklara:

1. ÄT RIKTIG MAT

Riktig mat är naturlig och oprocessad. Den kommer från rena råvaror och är producerad på ett bra sätt. Djuren har fått växa upp på ett bra och etiskt vis, äpplena har kommit från din egen landsbygd och maten är inte alltför besprutad.

När man äter riktig mat så undviker man hel- och halvfabrikat och lagar det man kan från grunden. Maten kommer automatiskt vara mer säsongsbunden (bra för både kropp och miljö) och därmed mer näringstät på mikronutrienter (vitaminer, mineraler, aminosyror och fettsyror m.m.)

Riktig mat är sådant som våra mormödrars mödrar också visste vad det var. Riktig mat är inte modifierad för att "kunna ge mat åt alla människor" (m.a.o. generera mer pengar åt en liten skara redan rika människor). Riktig mat kommer inte från en industri. Riktig mat kommer från jorden.

2. INTE FÖR MYCKET – "Hara Hachi Bu"

Det är olika hur mycket mat som är för mycket. En liten gyllene regel som en del kulturer använder sig av är att äta tills man är 80% mätt, "Hara Hachi Bu" som det heter på japanska.

En metod för att inte föräta sig är att helt enkelt äta långsammare, tugga ordentligt. En del vill kalla det mindfulness, – andra vill kalla det sunt förnuft.

Maten är inte bara till för föda, det är ett socialt verktyg och en njutning. Så passa på att njuta av maten, sitt ner tillsammans med din familj för att äta, m.a.o. stäng av tvn.

Kom även ihåg att tacka för maten! (Handen på hjärtat hur ofta glömmer vi inte det, trots våra föräldrars tjat om det när vi var små?)

Att låta kroppen få en paus från att spjälka mat är också fördelaktigt, kanske genom att göra en periodisk fasta eller en längre juicefasta. Se till att inte överäta när du väl sen sätter tänderna i mat igen.

3. MESTADELS VÄXTER

Det är i växterna vi hittar allt det vi behöver. En växtbaserad kost är grunden för oss alla. Så vare sig du vill äta en köttbit till maten eller inte är helt upp till dina etiska värderingar och ditt individuella behov av proteiner. Likaså om du du känner att du behöver en eller två extra potatisar, ris eller annat kolhydratrikt. Men grunda alltid varje måltid med en stor sallad rik på grönsaker av olika dess slag och färger.

Dra ner betydligt på de livsmedel som du inte mår bra av som orsakar onödiga processer för din kropp och som kanske sätter igång en inflammation. Dessa är vetemjöl, (råg och korn), raffinerat socker (även brunt), komjölksprodukter och raffinerade oljor/margariner. För en del kan det även innebära mindre kött (kanske viss typ av kött som fläskkött), potatis, paprika, majs eller allergener som soja och/eller vissa nötter. Lär känna din kropp är A och O, utan att för den skull behöva bli alldeles för nojig för minsta lilla.

Så hur ska man egentligen äta?

Med tanke på att vi alla har helt olika kroppar, bor på olika ställen och har olika matkulturer bakom oss så går det inte att säga att en diet är det vi alla bör äta. Vi har alla olika stort behov av de olika makronutrienterna: proteiner, kolhydrater och fetter. Försök hitta din balans mellan dem samtidigt som du utgår från att äta riktig mat, "hara hachi bu" och att äta mest från växtriket - då har du kommit en bra bit på vägen.

Men nu vill jag allra helst höra vad du har för upplevelser kring dieter, kosthållning och olika synsätt på hur man ska äta. Har du följt en diet? Var det på vinst eller fölust? Vilken erfarenhet har du fått av det som du skulle vilja dela med dig? Berätta i kommentarerna nedanför.

Önskar er all god hälsa och lycka

Amanda M

 

^ Varför jag skriver hälsosam vegetarisk/vegansk kosthållning är att man kan vara vegetarian men fortfarande väldigt onyttig och näringsfattigt. Att enbart äta pasta och bröd och aldrig äta en enda bit grönsak. Detta får stå för individen själv. Men det är inte det jag anser är en vegetarisk/vegansk diet, åtminstone inte en hälsosam sådan.

*jag utgår från att de flesta som söker sig till diet är på grund av att de vill gå ner i vikt – nå sin idealkropp. En eventuell övervikt beror till stor del på hormonell obalans och/eller en mage och tarm som inte fungerar. Därför är det viktigt att dieten går ut på att ge kroppen det den verkligen behöver och inte belasta den med sådant som gör att den mår sämre än den redan gör, vilket gluten, mjölk och socker gör för många människor. Men även om man vänder sig till en diet av olika hälsoskäl så är det samma sak: inte belasta kroppen med det den inte behöver utan mata den med det som den behöver. "Låt maten bli din medicin."

Publicerad i Hälsoartiklar
torsdag, 21 jan 2016 17:08

Majsknäckebröd

"Knäckebröd. Sånt där hårt, brunt man köper i runda ringar eller perfekt utskurna rektangulära bitar. Absolut inget man gör i sin egen ugn. Eh, skulle inte ens komma på tanken"

Så var min verklighet för några år sedan. Och jag kan ju inte förneka att jag var rätt nöjd om jag fick en krispig macka med smör och kaviar på. Men man insåg ju rätt fort efter mitt livs matrevolution att knäckebröd är gjort på råg, råg innehåller gluten, gluten ska jag hädanefter undvika, så nej, inget mer knäckebröd i mitt liv.

Men något som får mig minst lika nöjd lärde jag mig efter ett tag: att göra eget knäckebröd.

Nog för att det finns glutenfria att köpa färdigt (en annan sak jag upptäckte när jag rörde mig i de kretsarna i affären), men allt blir godare och mer hälsosamt att göra själv. (Jämför själv det här receptet med baksidan på det röda paketet du hittar i glutenfria hyllan.)

Troligen ganska mycket biliigare också, i synnerhet i jämförelse med de snarlika varianterna man hittar i delikatessbutiker, inslagna i "fin" cellofanplast.

Dessa är enormt svåra att sluta äta, och jag talar inte bara av egen erfarenhet - jag vet fler som har samma 'problem'. Så har du 10 min: ta fram kaveln, sätt på ugnen och testa du med! 

Här kommer du till receptet:

Majs-

 

 

Publicerad i D.I.Y (do it yourself)

Nu så här vid nya årets början är det många som lovar att de ska förändra sina kostvanor till det bättre. Många förlitar sig på en diet och andra litar på sin intuition. Åter andra vet inte alls var de ska börja. "Vilken diet ska man följa? Vågar man verkligen bara lita på magkänslan? Det har inte gett så bra resultat alla gånger."

Det här med dieter är verkligen ett enda virrvarr.

Tur vi har media som säger åt oss vilken diet vi ska följa...[ironi]. Media kan många gånger förvirra det. Särskilt med tanke på att man knappt hinner påbörjan en trenddiet förrän nästa är på tapeten.

Jag har länge varit helt emot dieter av olika slag och tyckt synd om människor som gått på de olika trenddieterna. Något som jag också irriterat mig oerhört mycket över är hur vissa "hälsoprofiler" (no names...) byter diet vind för våg, helt styrda av media, efterfrågan och pengar. Från att ha förespråkat GI till LCHF och 5:2 till RAWFOOD och HCLF och sen snabbt som bara den hoppa på PALEO-svängen för att snart övergå till något annat. Och i varje bok svär de på att det är det bästa som finns utan någon form av nyansering eller balansering. Vända kappan efter vinden.

Men jag har gjort en omvärdering.

För oftast kommer inte dieter från ingenstans. De bygger ändå på någon sorts teori, studie eller erfarenhet. Och någon har ju mått bra av det, annars hade det väl ändå inte nått sin popularitet.

Sedan jag började utbilda mig inom hälsa har pusselbitarna fallit på plats om vad kroppen behöver och inte behöver och efter det har jag låtit intuitionen styra. (Som jag göra med mycket annat i mitt liv, på ont och gott!) Men faktiskt är det så att intuitionen är som ett instrument som ibland kan behöva stämmas och ibland kanske till och med repareras. Våra kroppar förändras också i takt med att livet rullar på. Så ibland kan det ändå vara bra att stanna upp och reflektera över om de vi äter verkligen är det optimala för just vår kropp.

dieter

Det finns mycket att lära från de olika dieterna och kosthållningsteorierna.

Och så kanske det är för kappvändarna också. De kommer in i olika faser i livet där deras kroppar behöver olika saker. Eller så har man länge lurat sig att tro att den ena kosten är den bästa för att sen på äldre dar inse att man faktiskt mådde bättre av en annan... Jag hoppas det är så, för på det viset kan jag tycka synd om dem istället för att irritera mig.

I sådana fall kan vi alla lära att det finns inget sätt som alla individer mår bra av och det finns inget sätt som vi alla kan dedikera hela vårt liv till att äta likadant. 

Men jag vill inte vara som de (kappvändarna alltså). Det vill förmodligen inte du heller.. Jag kommer avslöja hur du kan slippa göra sådana radikala förändringar i din kost, i den här och i nästkommande artikel.

Problematiken med dieter

Det som gör det hela svårare är att dieterna inte direkt går sida vid sida om varandra. Ibland är de snarlika, men ofta går de åt helt motsatta håll. Vi har till vänster kolhydraterna och fettet till höger. I mitten finns den mer klassiska diplomatiska medelhavsdieten. Längst ut i kanterna är de extrema versionerna: de som bara äter frukt (fallen sådan) kontra de som bara äter kött, de som äter kopiösa mängder fett och de som enbart vill äta rå mat. Sen är det ytterligare en annan och det är de som äter både proteiner och kolhydrater men inte tillsammans och de som bara äter vissa dagar i veckan eller fastar vissa tider om dygnet. De som påstår att kolhydrater är det värsta man kan äta och de som aldrig skulle få för sig att kompromissa sitt samvete och äta kött. En del anser att gluten är giftet och andra tycker att de som anser det är knäppa i huvudet. Andra rekommenderar ett glas vin per dag medan andra anser det är något syndigt. Ja det kan verkligen hetta till i de olika lägrena, särskilt när alla står upp för det just de är helt övertygade om. Så vad ska man tro på?

PHEWWW!!!

Så hur ska man veta hur man ska äta?

Ja först och främst får man fråga sig: Hur är det ställt med min hälsa? Behöver jag ändra min kosthållning för att jag behöver stabilisera mitt blodsocker? Då kanske än mer proteininriktad diet är att föredra. Eller är det någon form av inflammation jag har i kroppen? Då kanske det vänstra hållet känns mer logiskt för dig efter att du gjort dina efterforskningar.

Men det handlar ofta om fler saker än så. Vi är alla väldigt olika, vi har olika kroppskonstitutioner, blodtyper, ämnesomsättning, tarmhälsa och gener. Allt det här spelar stor roll. För att verkligen få reda på hur du ska äta finns det olika tester att göra.

DNA test

Det dyraste men mest säkra sättet att få reda på hur du ska äta.

Hårmineralanalys

Kan hjälpa dig att få en överblick på hur din ämnesomsättning är. Om du har snabb eller låg metabolism och sen skräddarsy din kost efter det samt vilket mineralbehov du har.

Blodtypstest

En liten bloddroppe är allt som behövs och man kan ta reda på (om man inte redan vet) vilken blodtyp man har. Det kan låta märkligt för vissa och helt självklart för vissa andra att blodtypen ska vara avgörande för hur man äter. Men det finns en del forskning på ämnet. Och personer som provat att äta enligt sin blodtyp har ofta själva märkt skillnad. Men det finns glugghål även där.

Allergitest

Det man inte får reda på i ett blodtypstest är om man har dolda allergier eller intoleranser vilket kan fortsätta skapa problem hos en om man inte undviker dem vilken diet eller kosthållning man än kör på.

pH-test

Något som allt fler börjar veta är att vi bör ha en bra pH-balans. Vad är en bra pH-balans? En surare mage och mer basisk tarm kan hjälpa oss att må bättre. Att testa sitt pH-värde (oftast med ett enkelt salivtest, men även i en ES-teck Scanner) ger inte alltid en hundraprocentig bild, men kan ge en indikation på om kosten du redan äter är tillräckligt basisk eller om du behöver öka på med basgörande livsmedel,som gröna grönsaker. Oftast pratas det om en basgörande kost. Det här är universalt – precis som vi alla behöver ha samma typ av näring, vitaminer, mineraler, aminosyror och fettsyror så behöver vi alla mer eller mindre ha ett liknande pH-värde.

Kolhydrat- eller Proteinbehovstest.

Det finns test som de här, som kan hjälpa en att få en bild av sig själv huruvida man behöver ha mer protein eller kolhydrater i sin kost.

Kroppstyper

De finns många kroppstypstest. De fyra kroppstyperna; estro, para, neuvro eller supra, som bestäms beroende på vilken hormonkörtel som dominerar ämnesomsättningen. De är även nära sammanlänkade med ayurvedans doshor: Vata, Pitta och Kapha.

Hormontest

Genom att få reda på hur din hormonella balans eller obalans är kan det ge dig en indikation påhur mycket eller hur lite du bör äta av vissa ämnen som triggar de olika hormonerna.

Matdagboks-testet

Det tråkigaste men billigaste är ändå att föra en matdagbok. Med hjälp av en matdagbok, där du skriver upp vad du ätit och hur du mått, kan du hjälpa dig själv att efter ett tag få en överblick över hur du bör äta. Ett förslag är att prova några veckor i taget med de olika kosthållningstyperna så kroppen kan hinna ställa om sig. Men var försiktig med kroppen och känns något inte bra så hoppar du det. Tänk även på att dieter skapar stress så var försiktig till en början. Du kommer även kunna avgöra hur du ska kunna få din kosthållning att fungera i din unika livsstil genom att analysera din noggrant utförda matdagbok.

gröndiet

Hur känner du det nu?

Det kan låta helt kaotiskt mycket att göra bara för att få reda på hur man ska äta. Och Du behöver verkligen inte göra allt. Men att få en överblick på hur just DU fungerar är det allra viktigaste. Mycket viktigare än att veta hur mycket andra har gått ner i vikt av att äta på ett visst sätt. Det kanske fungerade för dem – men det är inte alls säkert det kommer att fungera för dig. Alldeles för ofta har jag stött på människor som har ätit vegetariskt i många år och känner sig helt slut,trötta och hängiga. Så fort de börjar äta kött så har det vänt på bara någon vecka. Eller vice versa. Vänner som strikt följt LCHF och som börjat få problem med galla och nedsatt immunförsvar har fått trenden att vända relativt snabbt när de ätit en mer vegetarisk och växtbaserad kost.

VI ÄR ALLA OLIKA OCH UNIKA!

Så anledningen till att jag skriver det här inlägget är för att du ska kunna undvika att behöva satsa allt på en diet som lovar perfekt hälsa till alla när du kan bygga din alldeles speciella och unika diet som just DU mår bra av.

Men tänk om jag gör alla de här testerna och så visar de helt olika?

Den oron är befogad. Men det intressanta är att du nog kommer se den röda tråden ganska snart. Så var det i alla fall med mig. Min blodgrupp och kroppstyp är inte överens om exakt allt, men det allra mesta stämmer. Likadant är det när jag gjort tester för kolhydrat/protein. Jag får alltid samma svar! Nyligen testade jag även mina hormoner och maten som rekommenderades för det att göra finjustering för min hormoner var... just det, samma som rekommenderades via de andra testerna. Så kombinationen av de olika proverna, samt att undvika de födoämnen som min kropp inte vill ha och att äta på ett sätt som min ämnesomsättning klarar samtidigt som jag ser till att mitt pH-värde är i balans är inte så krångligt som det låter. För det är då som man stämmer ens egna personliga intuitionsinstrument som kan hjälpa en att avgöra hur just jag bör äta för att må riktigt bra.

Som jag skrev innan så har vi något att lära av dieter. En livslärdom som jag alltid kommer ta med mig. Vad det är avslöjar jag nästa vecka.

Nu undrar jag hur du gör för att äta på det sättet som just du mår bra av? Har du gjort någon av de ovannämnda testerna och fått resultat med din hälsa när du börjat äta på ett visst sätt? Eller har du hittat dieten eller kosthållningen som du mår bra av på annat sätt?

Önskar er all hälsa
Amanda M

Vill du läsa mer om de olika analyserna här:
Hårmineralanalys
Blodtypsbestämmelser
Allergitest
Hormontest
Sanna beskriver de fyra kroppstyperna bra här men är du intresserad att veta mer om det skulle jag gärna vilja rekommendera häftet "De fyra kroppstyperna" utgiven av Alpha Plus.

Publicerad i Hälsoartiklar
onsdag, 06 jan 2016 10:24

Glutenfria tortillabröd

Finns det något godare än en nybakad tortilla fylld med härlig fyllning och en stor blaffa guacamole? Nej precis, jag tror inte heller det. (Okej, min lista över mat som passar in i den frasen är ganska lång). Hur som helst, man måste ju kunna göra en glutenfri själv utan avancerade tortillapressar, färdiga bakmixer och slippa köpa färdiga, eller hur?  De här tortillabröden blir rullbara, saftiga och smakar hur bra som helst. Råkar du ha en tortillapress redan så funkar det säkert, men nöjer du dig med inte helt perfekta kommer kaveln göra tricket.

Kanske du kan klara dig utan guarkärnmjöl, jag fann det dock vara bra i vår skafferitömning att få ner fler ingredienser. Som ofta med glutenfri bakning – det blir absolut bäst om man kombinerar flera olika mjölsorter för att få de egenskaper man önskar. Basen i dessa bröd majsmjöl såklart, tillsammans med rårismjöl, potatismjöl och tapioca.

Följ länken till 5Codes receptbank för att bli tacokvällens hjälte.

glutenfri tortilla

glutenfri tortilla 2

 

Publicerad i D.I.Y (do it yourself)

Nu vid nya årets början är det många som avger nyårslöften, trots att man tidigare år har glömt bort dem någonstans i början av februari. Är du en av dem? Eller har du granskat dig själv och kommit fram till att det inte är lönt att ens försöka? Kanske är just du en av de få som faktiskt tar sitt löfte på så stort allvar att du lyckats! I så fall är det bara att gratulera. Men även om det inte är så, känn dig inte misslyckad.

Det är möjligt klara av det man planerar att uppnå under året!

Ofta handlar löfena om hälsa: sluta röka, sluta med socker, träna mer, går ner i vikt. Det är också vanligt att lova sig själv att ta hand om sina relationer och mentala hälsa, som att träffa släkten oftare, spendera mer tid med barnen, stressa mindre, meditera mer.

Att man sätter upp löften, eller mål som jag föredrar att kalla det för, är positivt. Det visar att man har en stark vilja att verkligen förändra sitt liv till det bättre.

"Resan är målet"

Det har vi hört många gånger och det är viktigt att komma ihåg. För det är resan dit vi vill nå som vi kommer ha nytta av i efterhand. Det är det som bidrar till att vi blir den vi blir, att vi fortsätter att ständigt förbättra oss själva.
Så jag har ett förslag på en sådan resa att göra: Resan till självbehärskning.

Självbehärskning är en dygd!

Det är lättare sagt än gjort. Men visst är det logiskt. Det är helt enkelt det löftena egentligen går ut på och det är det som krävs för att kunna uppnå och hålla sina löften.

Men kanske känner du att redan är självbehärskad. Du har varit din partner trogen i allt, kan behärska ditt humör när du blir uppretad på jobbet, du dricker måttligt och har aldrig använt droger. Bra, de är alla bra tecken på självbehärskning!

Men sätt dig in i följande situationer och tänk efter hur du hade reagerat om det var dig det handlade om:

Det är fredag efter jobbet, du är hungrig och stressad. Du springer in i affären efter jobbet för att hitta något till familjen som väntar på sitt fredagsmys. Du går beslutsamt först till grönsaksavdelningen, plockar ner hela färgskalan och tar en sväng till kyldiskarna. Självklart undviker du alla motbjudande helfabrikat och ägnar inte ens hyllorna med pasta, kex och chips en tanke. Äntligen framme vid kassorna, du verkar ha valt den kortaste kön. Och du börjar vänta... Kön bakom dig blir längre. Det är något fel på kortet hos kvinnan som håller på att betala. Du försöker räkna ut om du tjänar på att byta kö eller om det är bättre att stanna kvar. Under tiden du funderar blir köerna bara längre och längre. Ditt hjärta börjar pumpa kännbart. Du känner hur magen kurrar och hjärnan blir allt dimmigare. Dessutom är mensen snart på intågande. Kanske är det därför allt är jobbigare idag; allt går emot dig. Du stödjer dig mot rullbandet. Trött. Lite Yr. "Åh så gott det hade varit med choklad", tänker du och tittar längtansfullt mot chokladbaren. Din hjärna hinner varna dig och berätta om allt skadligt med socker och helfabrikat. Men innan du vet ordet av det så har din hand greppat den och hjärnan övertygat dig om att "du har haft en jobbig dag, du ska snart ha mens och behöver all energi du kan få för att orka genomföra fredagsmyset". Du kollar lite på baksidan som för att tyda ingredienserna, som om du hoppades att det inte skulle finnas socker och skummjölkspulver i den längre. Nu lyckades kvinnan äntligen betala. Snabbt blir det din tur, rullbandet sätter igång och kassörskan tittar menande på dig att det är dags att lägga upp varorna på bandet. Du måste fatta ett beslut. Du håller i chokladen, tittar på kassörskan och tillbaka på paketet i din hand.

Vad gör du?

Eller så händer det här:

Du äter en middag med dina väninnor hemma hos en av dem. Ni har det riktigt trevligt! Maten var god, stämningen är hög av skratt och glädje. Men plötsligt börjar kak- och chokladutdelningen. Du spänner dig lite eftersom dina väninnor inte delar samma hälsolivsstil som du gör. "Åh nej, värdinnan går runt och serverar! Det betyder att jag aktivt måste tacka nej, i stället för att diskret undvika". Du som hade hoppats att du lite försynt kunde smaska på de där nötterna som ligger orörda i en skål. Alla tar och smakar av de olika kakorna som värdinnan delar ut, hon verkar ha bakat dem själv. "Det känns oerhört genant, ja rentav otacksamt att tacka nej nu när hon ansträngt sig" tänker du. De andra som redan fått sin andel, ger tummen upp och ljudliga mmm-ljud medan de mumsar på. Nu står hon framför dig. Du hör knappt vad hon säger, men sätter upp handen lite snällt, ler och säger bestämt "nej tack, jag står över". "Du måste bara smaka den här", hör du din vän säga. "Nej det är bra tack, jag är fortfarande mätt från maten som var alldeles för god!" säger du och ler ännu större för att få henne och frestelsen att vika hädan. Men hon insisterar och nu kollar alla på dig. Några känner du visst inte så bra, de är mer vänner till dina vänner. Så vad ska de tänka om dig om du bråkar så här om en kaka? Men du försöker ännu en gång: "Nej tack jag lovar, de ser jättegoda ut, men jag är både mätt plus att jag märker att när jag undviker att äta vete mår jag mycket bättre". "Men du kan väl bara smaka, ett litet undantag borde inte göra något" säger värdinnan nu med ett litet leende som visar att hon är lite besviken.

Vad gör du?

De här exemplen är inte för att läxa upp oss moraliskt hur vi skulle eller inte skulle göra. Slutet utlämnade jag för dig att fylla i.

Poängen är att vi ofta hamnar i situationer som kräver att vi visar självbehärskning. Det må vara små saker i livet (eller större saker som trohet, rökning, vredesutbrott..), men det visar ändå på att vi behöver jobba på något.

En liten stund av att känna sig som en i gänget eller för att känna tillfredställelsen av godsaken går över lika snabbt som din infann sig. Och att behöva ångra eller känna kval är oftast jobbigare än att stå emot "frestelsen".

frossa onyttigheter

Vi är vår egen boss över vår egen hälsa!

Ingen annan kan ta våra beslut ifrån oss, det ansvaret ligger alltid på oss själva.

För risken är att man hamnar i en nedåtgående spiral där man "unnar" sig allt fler och fler gånger och sen är ens sätt att leva tillbaka i gamla hjulspår. Och varför? Därför att andra bjuder och man inte kan säga "nej tack"? * Så var det i alla fall för mig...

Så varför inte ha som mål att arbeta med självbehärskning under året?

Det kommer gå mycket längre än att sätta upp tomma löften om träning och socker... Är självbehärskningen inte tränad kommer det andra att fallera.

Det är en gåva att ha en någorlunda bra självbehärskning (ibland funkar den bättre och ibland sämre) men se den som en dyrbar gåva - din självbehärskning.

En del av våra vänner frågar oss "Fuskar ni aldrig?" Men varför skulle vi göra det jämt och ständigt?

Är känslan av tillfällig tillfredsställelse bättre än känslan att må bra och ha välfungerande kroppar?

Men absolut händer det att vi äter något vår kropp hade mått bättre utan. Det är bara det att det verkligen måste vara värt det!

Som för två veckor sedan, vi hade varit och förnyat vårt visum i grannlandet och befann oss nu i största staden i landet. Det var varmt och snart skulle vi ta oss till bussterminalen för en nattbuss tillbaka till vårt nya hem. Vi hittade en riktig restaurangpärla som vi blev riktigt förtjust i, högkvalitativ mat helt hemmalagad med lokala delikatesser, mycket var dessutom ekologiskt. Riktigt gott var det, och hälsosamt. Vi läste att deras hemmagjorda italienska glassar var höjdpunkten efter ett besök där. Ja jag bestämde mig för att prova en kula. I taxin på väg till bussterminalen började smakupplevelsen. Jag lovar det var den godaste glass jag någonsin ätit! Mina ögon fylldes av tårar. Det var så värt varenda litet mjölkprotein och socker.... Jag skäms inte, det var mitt beslut! Ingen pressade mig till att smaka. När jag unnar mig något så vill jag inte ha skamkänsla efteråt. Och nu har jag något att se fram emot. Finns ingen anledning att äta halvdålig köpt glass (hemmalagad, kokos-, avokado- eller cashewglass äter jag mer än gärna) när jag vet att jag kan få äta så god glass igen om ett halvår. Då har jag det att se fram emot.

Så att "fuska" får aldrig vara för att andra försöker truga. De menar säkert väl (eller så gör de det för att döva sitt egna dåliga samvete, de vet hur de också borde äta egentligen), men de har ingen aning om vad som är ditt bästa. Dessutom bidrar det till stor förvirring om du ena dagen äter en kaka och nästa inte – din omgivning vet liksom inte vilka dagar du äter allt / fuskar, är "allergisk" eller vilka dagar du är på "diet".

Konsekvens är AO för att ett hälsosamt liv ska kunna bli framgångsrikt.

Jag har ett motto: Jag måste alltid kunna se mina vänner i ögonen när de ska bjuda hem mig på mat och frågar om det är något jag inte kan äta. Ska de göra en ansträngning med att baka mjölk- och glutenfritt åt mig måste jag också leva så och inte dagen efter smygäta kakor. Då är deras ansträngning helt för ingenting! Man kommer långt med ärlighet och... just det, självbehärskning! Och resultatet är bättre än vad jag trodde!

glutenfrestelser

Förslag på vad du kan säga vid nästa jobbfika, eller annan situation då du kanske utsätts för "grupptryck" med nya bekantskaper:

(öva detta hemma och förbered dig för olika situationer som kan uppstå!):

- Säg bestämt men mycket snällt "Nej tack"! Och ta bort blicken från det som erbjuds. Antingen kolla in i den som serveras ögon och le eller vända dig till den som är bredvid och fortsätta eller börja samtala om något.
- Om personen som bjuder insisterar. Säg bara "nej tack, det är bra" och fortsätt le. Jag förstår inte ärligt varför folk trugar så?# Men varför göra en stor sak av det - säg bara nej. Kom inte med en lång förklaring och berätta om hela din hälsoresa – det är oftast inte så intressant för personen ifråga och blir mer till ett irritationsmoment.
- Om någon frågar varför du inte vill ha, så är det självklart att du svarar på frågan. "jag är allergisk mot vete" / "jag äter inte vete" / "Jag försöker dra ner på socker" / "Jag är mätt" / "jag är inte så förtjust i sötsaker" Eller vad som passar in på din situation. Men låt det vara kort och koncist. Och kom ihåg att alltid le.
- Vänta med den långa förklaringen om din hälsoupptäckt förrän du vet att de verkligen är uppriktigt intresserade och inte bara är ute för att diskutera. Det är inte värt att diskutera med diskussionslystna besserwizzers, det bara fördärvar ens goda humör. Tänk på att alla har ett val, du har gjort ditt och de sitt. Det viktigaste är att vi alla är nöjda med det valet vi gjort! 

Genom att följa de här förslagen är du en sann inspiration. Inte bara genom att leva hälsosamt utan genom att visa självbehärskning och stå upp för dig själv. Det kommer du ha mycket nytta av i många andra sammanhang i livet. Dessutom har du hjälpt till med sticka hål på "Fika-Myten":

Det går faktiskt lika bra att vara social utan en kaffe och bulle! 

(Eller i alla fall bullen ;-) )

hälsosamfika

Ett sätt att förhindra att frestelsen blir för stor är faktiskt att planera i förväg. Ta med ditt hälsosamma fika till nästa tillfälle. Och ta med så det räcker för många fler än bara dig själv. Det brukar vara riktigt uppskattat när någon har med sig något hälsosamt som omväxling. Än så länge har jag aldrig lyckats ha någonting kvar att ta med mig tillbaka hem. Men ibland hinns det inte med att förbereda något och då kan frukt eller nötter rädda dig att behålla självbehärskningen.

Vad gör man om dina vänner nästa gång köper en torr och fjuttig glutenfri kaka, full med härdade fetter, konserveringsmedel och socker, för din skull? Oerhört omtänksamt av dem, men du känner ändå att du hellre är utan – den är inte värd att ätas. Det är ett dilemma jag tyvärr inte har löst!! Kanske har du några tips till mig och oss andra?

Hur gör du när du erbjuds något du vet inte är bra för dig? Vad har du för taktik? Vad är självbehärskning för dig? Hur gör du för att bryta fikanormen?

Lycka till med dina mål under året!

Håll mig uppdaterad hur det går för er.

All kärlek till er

Amanda M

*Det kan hända någon gång att viktigare saker i ens liv står på spel och man för fridens skulle "måste" äta det där som är mindre bra för oss. Det har hänt oss. Men då försöker vi tänka på att vi har gott samvete, för om vi hade gått in i en diskussion hade det varit nästan mer ohälsosamt! Om du mår dåligt över att du har fått kompromissa, försök tänka likadant: " Det var för fridens skull!"

# Det är faktiskt allvarlig sak att försöka tvinga på saker de inte vill ha. Det kan vara så att de har en svår allergi eller att de faktiskt är beroende. Sockerberoende är allt mer vanligt och många kämpar med det. Tyvärr är det inte lika uppmärksammat som alkoholism men kan vara en lika stor kamp att stå emot. Kanske ibland värre - för "fika" finns var man än vänder sig, i alla sammanhang. Och man anses nästan konstigare som undviker kakor än om man tackar nej till öl/vin. Dessutom är sockerberoende ofta underliggande hos många med problem med alkoholen (eller viceversa). Så jag ber er - sluta TRUGA på folk saker de inte vill ha!

Kontakt

5Code AB
Odens tvärgränd 12
231 42 Trelleborg

Tel: 0410-35 15 00
Mobil: 0707-540 786
Telefontid: 8.00 – 12.00 alla veckodagar förutom onsdag.

Mejla oss gärnainfo@5code.se

Du kan även nå oss på chatten.

     

Chat

Scroll to top