rorelse

onsdag, 02 mar 2016 15:25

Rå Minttårta med extra greens

Om jag går på restaurang så kan man med all säkerhet misstänka att jag kommer beställa det som antingen innehåller något med mynta eller annanas. Jag vet liksom innan att jag mycket säkert kommer att gilla det då de smakerna alltid går hem hos mig. 

Så därför var jag ivriga att från min första raw food början prova olika efterätter med mintsmak. Och första gången jag upptäckte ett recept där man färgade mintdelen grön med hjälp av spirulina blev jag överlycklig. För det är då en smak jag inte kan med. Tycker att det smakar så oerhört illa men i det här sammanhanget måste det ju vara gott. Men så ska det vara så där hälsosamt att man tvingar sig att inta den lite då och då, men till slut stod bara burken i skafferiet och stirrade på mig. Men tänk att nu kunde jag laga supergoda efterätter och använda spirulinan som färgning. Det är helt klar en win-win situation, jag får användning för min spirulina samtidigt som jag får i mig alla den fantastiska näringen som spirulinan innehåller utan att jag behöver äcklas det minsta. 

Konsten är att inte ta för mycket. Ju mer färg desto mer smak, ju mindre smak man vill ha desto ljusare blir färgen. Så börja försiktigt och smaka dig fram så att det inte smakar spirulina utan bara ser så där "mintigt" gott ut. 

Lycka till och berätta hur mycket du gillade tårtan för mig. 

Amanda M

TIll receptet:

minttarta

Publicerad i D.I.Y (do it yourself)

Det här blogginlägget känns kanske aningens otippat om du väntat dig en artikel om hälsa. Men läs till slutet så kommer du förstå varför det här helt klart har med hälsa att göra.

Inom hälsovärlden så pågår det en enorm propaganda på bloggar och hälsosidor att för att kunna leva nyttigt och hälsosamt så behöver man ha en mängd olika och dyra maskiner. Är det verkligen så att man blir "friskare" av att ha en blender, juicer, torkugn och matberedare?

Jag måste erkänna att apparaterna (om man använder dem) kan medföra enorma skillnader för sin hälsa. Till exempel kan en juicer och en blender hjälpa en att få i sig mer näring i vardagen genom att man gör gröna smoothiesar och grönsaksjuicer. En matberedare är en stor hjälp när man vill göra rawfoodtårtor och olika nötsmör. En torkugn kan ta steget ännu längre och hjälpa till med att torka frukter, nötter, örter så att man året runt har hälsosamma godsaker, samtidigt som den kan hjälpa en att laga mat som inte är allt för upphettad (Raw-food) och på så få i sig än mer näring.

Men för många av oss är de här redskapen mycket kostsamma och tar stor plats. Går det att leva sunt utan dem? Ja! Hemma i Sverige var vi ägare av alla dessa saker (förutom torkugn). Men vi har under våra mer hälsosamma år klarat av att leva utan dem i långa perioder. Bland annat nu! Vi har varken med oss blendern, matberedaren och juicern med oss i flytten och hittills har vi överlevt och vi försöker fortfarande leva lika hälsosamt som innan.

Vi bestämde oss för att införskaffa en stavmixer som även kan fungera som elvisp och dessutom har en större s-kniv och alltså kan göra mycket av det vår matberedare kunde. 3 stora maskiner i en liten som ersätter de 3 någorlunda bra. Vi kan göra nöt- och frömjölk, vi kan göra chokladmousse, havremjöl, guacamole, pesto, hummus, Baba-Ganoush, smoothies, en mindre pajdeg och enklare rawfood mat/desserter. Vi kan även göra grönsaksjuicer!! Det enda jag måhända saknar lite grann är rivjärnsförmågan som min gamla matberedare gjorde åt mig. Fast vi försöker se det positivt och tänka på att det blir helt enkelt lite mer vardagsträning nu för tiden när vi ska göra surkål eller riva mycket grönsaker (och mindre disk!) Det som är bra med den här stavmixern är att vi kan ta med den vart vi än både flyttar men också vart vi än reser!

Jag kan varmt rekommendera det till andra som valt att "immigrera" utomlands till enklare levnadsförhållanden, eller för den medvetna studenten som har liten plats och liten inkomst eller de som vill leva mer minimalistiskt och andra som helt enkelt känner att en blender eller matberedare är lite för mycket pengar eller plats.

Men nu till kökssakerna du faktiskt inte behöver (om du inte jätte gärna vill):

1) Matberedare:

Den gör det enkelt och smidigt att laga hälsosam mat. Det går snabbt och smidigt att gör en deg och rivna grönsaker.

2) Blender:

Är särskilt bra för att kunna göra hälsosamma smoothies, hälsosamma glassar, nöt- eller frömjölk, pesto och mycket annat. Men främsta argumentet till att verkligen köpa en blender är för att du verkligen göra smoothies var och varannan dag till hela familjen. (Är det bara till dig själv fungerar en bra stavmixer lika bra, om inte bättre).

3) Juicer:

Att juica näringsrika grönsaker är nog en av de bättre investeringarna man kan göra för sin hälsa. Kommer man på att man inte kommer att använda en juicer så ofta som man hoppats är det bättre att tänka efter före. Den är både dyr och tar mycket plats. Det går faktiskt att göra sin egen juice på samma sätt som man gör nötmjölk (vilket en blender eller till och med en stavmixer kan göra). Börja med att göra juice på det sättet. Märker du att du gör det så pass ofta att det faktiskt är värt investeringen att köpa – köp då en som kallpressar istället för centrifugerar är mitt råd (mer om det en annan gång.) Kanske är du som vi och vill göra juice-fasta någon gång om året, det har vi ännu inte löst hur vi ska göra nu utan vår juicer. Men förhoppningsvis kommer nog någon som har en att kunna låna ut den under den veckan – det hoppas vi på!

TÄNK PÅ: en stavmixer kan ersätta alla dessa tre saker och är alltså det allra bästa alternativet för många. Köp en av bra kvalité och med olika tillbehör.

4) Torkugn:

Förespråkas ofta i hälso-världen, då främst när det kommer till raw food-sammanhang. Jag ska inte hymla och inte säga att jag gärna skulle vilja ha en (allra helst skulle jag nog vilja bygga min egen som drevs av solenergi). Själva arbetet med att förbereda näringsrik raw food-mat blir definitivt enklare. Men du behöver vara ganska engagerad och motiverad för att det ens ska vara lönt att köpa (och bygga :/) . Kanske blir torkugnen din bästa vän eller så blir det ytterligare ett intresse som svalnar och hamnar på vinden så småningom. Många gånger räcker det med att ställa ugnen på minsta antal grader och sätta luckan på glänt, så gör jag. (Vad som är bättre ur en miljösynvinkel kan jag inte svara på, att man köpt en torkugn som behövts tillverkas men inte används så mycket eller att ställa luckan till ugnen på glänt...)

5) Glassmaskin, nötmjölksmaskin och yoghurtmaskin:

Yoghurt går lika bra att göra på egen hand! I en tätslutande ren glasburk som du sen satt i ugnen med lampan på. Kommer du att göra glass flera gånger i månaden? Om så – kanske blir en bra investering! Men om inte så kanske du lika gärna kan göra en glass manuellt de få gångerna det faktiskt blir av. Nötmjölk... Blender, juicer eller en stavmixer fungerar lika bra!

6) Kokare av olika slag:

Det är något som jag har svårt att förstå mig på nyttan av: Ris- ägg och vattenkokare. Det går lika bra att göra i en kastrull på spisen. Med dagens induktionshällar verkar det gå så oerhört snabbt att få vattnet att koka att jag förstår mig inte ens på varför en vattenkokare skulle spara så mycket energi som det sägs. Plats och pengar tar de och går sönder alldeles för ofta.

7) Baby-food-maker:

Jag är ingen mamma, men vad jag har läst om dem verkar de inte göra ett mycket bättre jobb än vad en mamma klarar av att själv göra med en kastrull och stavmixer.

8) Pastamaskin:

Folk har klarat av att göra sin egen pasta i århundranden utan en särskild maskin. Det ska nog vi också klara av (om lusten att göra egen pasta skulle råka infinna sig). Det finns mängder av tips på hur man gör det. Det är bara till att googla runt.

9) Köttkvarn:

Jag har då aldrig saknat att ha en köttkvarn i mitt hem. Jag kan definitivt förstå att det finns någon bonde som behöver det. Men vi andra kan väl köpa färdigmald kött av bonden direkt! Det känns mycket smidigare! Och framförallt så är nog det allra viktigaste för medelsvensken att faktiskt dra ner på köttätandet överhuvudtaget.

10) Fondueset:

Jag ska erkänna att vi har en liten chokladfondueset. Men den ligger hemma i Sverige i en kartong. Så den var alltså långt ner på vår prioriteringslista. Och faktiskt så går det lika bra att vara utan. När det kommer till de där stora bökiga fonudeseten så undrar jag hur ofta de faktiskt används i var mans hem? Och är det tillräckligt gott för att man bör spara den för den där årliga fonduekvällen? Ännu en gång så är kött och ost något som svensken bör dra ner på – inte öka.

11) Brödmaskin:

Jag tycker det verkar som att brödmaskinen är en sådan där sol-å-vårare (om man nu får kalla en brödmaskin för det) vissa delar om året åker den fram hos familjer och får ryck och bakar nybaktbröd varenda dag. För att sen försvinna in i mörkret i 11 månader, belamra, damma och bara vara ett irritationsmoment. Brödmaskinen gör oftast inte att familjer får mer gott nybakat bröd. Men om du lär dig att baka enkla bröd (glutenfria förstås) i din vanliga ugn kommer du snart kunna göra det med lätthet och glädje.

12) Köksassistent:

En sådan där som mamma använde och man visste att nu blev det nybakt gott bröd i stora lass. Jag kan förstå att många som bakar stora satser med bröd och bullar kan ha nytta av en sådan. Men för oss som vill leva lite mer hälsosamt och baka bröd med andra mjölsorter än vetemjöl brukar inte bröd-/bullbaket komma upp i de kvantiteterna att det känns nödvändigt att ha en assistent som gör knådandet åt oss. Dessutom är ofta konsistenten annorlunda när man bakar utan gluten och det kan vara bra att göra det för hand så man kan ha koll på processen bättre.

13) Brödrost, smörgåsgrill och "toast-oven":

Dessa är då allt för överskattade. Det går att värma, tina, rosta bröd i ugnen på gallret och på en stekpanna utan olja. Varma mackor i ugnen blir också goda. Men framförallt är det viktigaste att dra ner på mackätandet! Vi lever i ett land med ett nästan sjukligt mack-beroende. Hitta alternativ till mackan först och främst och lägg lite tid och energi på att laga riktig mat.

14) Soda-Streamer:

Det här kan jag faktiskt förstå att en del vill ha. Som familjer med barn som vill minska på läskdrickandet men ändå erbjuda barnen något kul att dricka. Kanske blanda ut juice i kolsyrat vatten. Jag kan köpa det argumentet. Men för många av oss utan barn, stora barn eller barn som inte har det intresset är en soda-streamer bara ännu en onödig pryl till köket som inte används tillräckligt. Du kommer njuta mer av kolsyrat vatten när du går ut på restaurang när du inte får det lika ofta!

15) Våffeljärn:

Själv har jag inte kvar den efter flytten och kommer nog inte köpa en ny (men ja det är inget jag vågar ge mitt ord på, kanske någon gång, den som lever får se...). Vi använde den alldeles för sällan för att rättfärdiga varför vi skulle ta med eller ens behålla den. Men så gott det är med våfflor, för mig är det barndom, nostalgi och myskvällar. Men jag försöker intala mig att det går minst lika bra med pannkakor. 

På tal om pannkakor:

16) Plättjärn och särskild pannor för pannkakor:

Överskattat! Det går lika smidigt i vilken annan panna som helst (som inte har allt för hög kant – som en wokpanna t.ex känns lite svårare att göra det i..).

17) Wokpanna:

Vet du med dig att du kommer woka mycket, du kanske är uppvuxen på wokad mat så kanske det här är en nödvändighet. Men för många av oss är wokpannan bara den där irriterande pannan som alltid är i vägen och aldrig används. Hos mig åkte den ut för att aldrig mer komma tillbaka.

18) Mikrovågsugn:

Ut med dem bara! Det är inget att ens fundera över det finns absolut ingen anledning till att behålla den hemma. Mikrovågsugn tillför inget gott. Det kanske tar max 5 minuter extra att värma lunchmaten på spisen och resterna till middagen går bra att värma upp i ugnen igen. Är du på jobbet och micro är det enda som finns till hands? Försök ta med mat som du inte behöver värma upp. Min man fick ofta komplimanger av kollegorna för sina spektakulära lunchlådor, allt som oftast bestående av sallader med spännande ingredienser, eller kanske en paj ibland. Och ersätt framförallt inte mikropopcornen med att köpa en popcornmaskin. Det finns verkligen inget fjantigare. Det är mer proffsigt att lära sig göra supergoda popcorn i en kastrull på spisen och tar bara 2-3 minuter. Korrekt poppade popcorn (i ghee såklart) smakar enormt mycket godare.

19) Fritös:

Skippa fritering helt och hållet vettja. Om du absolut måste, använd stekpanna (med hälsosamma fetter såklart)... 

Fler helt onödiga prylar

Det gäller att tänka efter några gånger extra, för i dagens samhälle så överöses vi med prylar och apparater. Alla borden och måsten. Jag kan inte annat än att sucka åt tanken på hur zestskalare, äppelklyftsdelare, äppelskruttsuttagare, avokadoskärare och lökhackare kunde bli sådana essentiella redskap i hemmet. Visst fanns det en tid då du faktiskt klarade dig bra utan dem, en tid då det faktiskt gick alldeles utmärkt att använda skalkniven till att både skära ut skruttet på äpplet och dela dem i klyftor? Så vem var det som sa åt dig att du helt plötsligt behöver dem, att ditt kök inte är komplett utan och att matlagningen skulle gå så mycket smidigare? Är det de som tjänar pengar på det? Varför tror du då att de är så måna om att få dig att köpa den?

Tänk efter:

Hur många saker behöver man för att kunna laga god och hälsosam mat?

Egentligen.

Det är faktiskt färre än vad man kanske tror.

Förutom, kyl, ugn och spis.

1. Bra kniv

En bra kniv är en dröm att ha. En väl värd investering helt enkelt. Ta väl hand om den, diska den och slipa den. Då kommer den att vara en trogen kamrat oerhört länge.
Dessutom är en liten skalkniv i det närmaste ett måste. Kan hända att man väljer att ha någon kniv till för att göra matlagningen aningens mer effektiv. Men det är då inte antalet knivar som gör skillnaden.

2. Skärbräda

Skärbräda i trä eller bambu är att rekommendera framför plast. Ha minst två olika - en för grönsaker och en för kött. Kanske du bestämmer dig för att ha ytterligare en för lök, fisk och/eller bröd. Det är ju såklart helt upp till dig.  Ta även väl hand om din skärbräda, torka av den och diska den efter varje användning och låt den inte stå eller ligga i vatten för länge. Kanske du ibland vill tvätta den med äppelcidervinäger, citron eller spraya den med väteperoxid för att vara extra säker på att den blir desinficerad och är hygienisk. Det kan även vara bra att olja in den med jämna mellanrum.

3. Kok- och stekkärl.

10 kastruller och grytor i olika format och former är helt onödigt. Tänk efter själv vilka kastruller du oftast använder, till vardags? (Jag kan absolut köpa att man vill ha 1, inte fler, extra stor kastrull för festliga tillfällen eller när du ska koka sylt eller något liknande, men det kan säkert gå lika bra att låna från den där storfamiljen i grannskapet!) För de allra flesta räcker det med 2 kastruller, 1 gryta (alternativt slow-cooker för den moderna eller lergryta för den traditionella), 1-2 stekjärn, någon kak- och/eller brödform.

4. Skålar

Givetvis kan det även vara bra att ha en eller flera skålar (i olika storlekar) som man kan använda för att baka  och laga maten, samt förvara livsmedel, tvätta frukt och grönsaker i o.s.v. Personligen föredrar jag skålar i rostfritt stål då de både är hållbara och snygga (man kan både förbereda maten men också servera i dem utan att skämmas) och dessutom så slipper man de skadliga plasterna. Glas är ju också läckert att laga sin mat i (och servera med) men inte lika hållbart ifall det faller på klinkersgolvet.

Egentligen är de här fyra olika sakerna allt du behöver för att kunna laga goda måltider. Det behöver egentligen inte vara mer komplicerat än så. Minimalistiskt och enkelt!
Men jag erkänner att det definitivt finns några småsaker kan underlätta radikalt och som jag inte gärna vill vara utan. Som en potatisskalare (som man kan använda till fler saker än bara potatis givetvis), mätredskap, visp, rivjärn, slickepott, vitlökspress, träslev och stavmixer (om stavmixern har visp-möjlighet behöver man inte ha en elvisp längre).

"Men den kostar bara 10 kr, så de gör ingenting"

... Kanske du resonerar.

Ingenting kostar 10kr! Någon har fått betala för det – kanske inte med pengar men kanske med tråkiga arbetsförhållande och dåliga löner.

Påverkade val

Så vi alla kan ta en funderare över hur mycket vi blir påverkade. Vem är det egenligen som sagt att du bör ha de saker du har.

Reklamen är starkare än vad man tror. Men också smygreklamen från bloggar och youtube, vi ser våra favoritkockar eller hälsogurus använda olika sorter apparater och undermvedvetet börjar vi vilja ha samma saker som de har.

Varken jag eller någon annan, särskilt inte media ska säga till dig vilka saker du bör ha eller inte ha.

Du bör göra medvetna och kritiska val när du handlar något som ska få ta dina pengar, din plats och tid. 

Orsak till ohälsa

Fler saker i köket gör sällan jobbet bättre, men däremot är det fler saker att behöva gömma undan, ta hand om, diska, underhålla, slänga (när de går sönder) vilket leder till onödig stress.

Dessutom blir du inte heller en bättre kock av finare apparater! Ibland kan fler saker förvirra och göra det jobbigare och därmed mer ångestfyllt och stressat.

 

Att lära dig att laga god och hälsosam mat från grunden på rena råvaror är en nyckelprincip för att må bättre.

Skala bort det onödiga som du trodde du behövde och kvar har du ett enklare och mer meningsfullare liv och förhoppningsvis bättre hälsa.

(Den här artikeln är bara för att få oss att börja tänka till, våga bryta normer och inte gå på en lögn att man MÅSTE ha vissa apparater för att leva hälsosamt! Inte för att säga till dig vad du ska och inte ska köpa. Vi är inte sponsrade från något företag för att uttrycka oss kritiskt eller för att förespråka vissa produkter. Vill du ha tips om märken kan du fråga i kommentarerna nedan.)

Men nu över till dig! Vad har du gjort för att minska på belastande köksprylar? Vilken tycker du är den mest onödiga pryl man kan ha i ett kök?

Önskar er en hälsosam och bekymmersfri vecka.. Förresten vad blir det för mat hos er ikväll?

/Amanda M

Jag bara älskar allt som har med Choklad och Pepparmynta att göra - och allra helst tillsammans.

Jag till och med drömde om att jag köpte en kartong med After Eight inatt. En liten besatthet med andra ord. Men att köpa en färdig After Eight eller annan överprocessad choklad med massa socker i sig är inget jag gärna vill göra i verkliga livet. Hellre då göra egna godsaker som jag kan äta flera stycken av utan att må dåligt över eller utsätta min kropp för skadliga ämnen. 

Tvärtemot den färdigprocessade bekvämlighetschokladen i butiken så är de här ingredienserna bra för oss. Rå Kakao innehåller bland annat rikligt med magnesium, och både cashewnötterna och kokosoljan innehåller bra fetter för oss. Pepparmintsoljan stimulerar matsmältningen bland annat. 

Så dessa små underbart ljuvligt goda godbisbitarna är helt perfekta för att mätta mitt sug, det enda problemet med dem är att de tog slut alldeles för fort... Men det kan vi enkelt råda bot på, dags att göra nya!  

Kilcka här eller på bilden för att ta dig till receptet:

Mint-

Publicerad i D.I.Y (do it yourself)

I förra artikeln resonerade vi om hur vi kan hitta vår optimala kost genom att försöka lista ut vårt individuella behov.

Kommer du ihåg tiden då det var lite pinsamt att erkänna att man var på diet; man talade tyst om det, kanske bara de närmsta väninnorna kände till dina "kalorisnåla" champinjonsoppor och morotsbitarna i lördagsgodispåsen?

Den tiden verkar vara historia. I takt med att befolkningen har blivit mer storväxt har mediernas röster om dieternas olika för- och nackdelar, upp- och nedgångar blivit starkare vilket gör att allt fler människor vågar öppna upp sig och dela erfarenheter om dieter, antingen på nätet, på arbetet eller i lekparken.

Antingen har de funnit den "sanna" dieten och vill mer än gärna berätta det för allt och alla och råda dem till att prova på samma. Eller så är de helt emot dieter av olika slag eller kanske provade en diet men lyckades inte själva få till det utlovade resultatet och ser det nu som sitt uppdrag att varna alla som verkar vilja prova på den.

Åter andra hittar en viss social trygghet i att lätt kunna identifiera sig med en viss typ av kosthållning. "Jag dränker gärna all min mat i grädde / Öka Sveriges gräddproduktion! / ett liv utan smör? Jag dör" / "Lika löser lika" / "Mera fett gör mig lätt" (LCHF) " eller "Lasagne ska vara kall, rå och levande" (RawFood) ". Den här hobbyn har kanske lett till att de hittat (eller vill hitta) nya vänner inom detta forum vare sig det är på föreläsningar, kurser eller på internet. Genom sin kosthållning kan man tydligt visa sina åsikter om miljö, etik, samhälle, kommersialism, politik och religion.

Så att komma och säga att det inte finns en diet som är bra för oss alla (även om många innerst inne vet att så är fallet) är allt mer ovanligt i detta komersiellistiska samhälle (där många som verkar uttrycka sig i frågan genom medier vill tjäna på något). Men jag personligen kan verkligen inte gå emot mitt bättre vetande och försöka tvinga på alla jag känner EN diet! Våra kroppar är helt enkelt olika och vi alla har olika bakgrund och livsstil.

Däremot tror jag att det finns några generella riktlinjer med hur vi alla bör äta, och om man skulle göra en enkel sammanställning av de flesta dieters riktlinjer så hittar man de här gemensamma närmnarna.

Jag kan omöjligt gå igenom alla dieter som är aktiva idag, men låt oss kolla på några som det ofta talas om och se om vi hittar en gemensam nämnare dessa emellan och vad vi kan lära oss av dem:

Låg-Kolhydrat dieter:

Ex. LCHF, Atkins, Paleo, Stenålderskost, GI-kost
Det som är bra med dem:
Tack vare den ökade protein- och fettintaget känner man sig mättare längre och kan få ett stabilare blodsocker.
Eftersom man drar ner markant på kolhydrater och inte bör äta vare sig vetemjöl eller socker går många ner i vikt och mår allmänt bättre.
Det som är mindre bra med dem:
För mycket protein kan vara svårsmält, likaså för mycket fett. Det kan leda till diverse olika mag- och gallproblem.
För mycket animaliskt protein och mejeriprodukter kan även bidra till ett sämre pH-värde och sämre tarmfloramiljö för att nämna några.
Vad vi lärt oss av dem /riktlinjer:
Att rätt fett inte är skadligt och att för mycket kolhydrater särskilt i form av socker, vitt mjöl och andra snabba kolhydrater är skadligt för våra kroppar.
Att inte äta för mycket processad mat.
Att baka goda kakor med mandelmjöl och näringsrikt bröd med durramjöl.
Att tänka utanför den svenska-vetemjöls-boxen och upptäcka en helt ny värld av andra näringsrika spannmål.

Växtbaserade (high-carb) dieter:

Ex: Raw Food, 80/10/10, Levande Föda och hälsosam Vegetarian/Vegansk kosthållningar^

Det som är bra med dem:

Maten kommer i huvudsak / uteslutande från växtriket och inte från djurriket. Det utgörs ofta av mycket näringsrik mat vilket vår tarmflora mår bra av och hjälper oss att hålla ett bra pH-värde i tarmen.
Även bra ur en miljösynvinkel att inte äta kött och fisk.

Det som är mindre bra med dem:

  • En del har svårt att få i sig den mängd protein och fett som de behöver för att kroppen ska kunna fungera optimalt.
  • Det krävs en hel del kunskap och rätt förberedelser av maten. (Fast lite osäker om det skulle hamna under den här punkten då kunskap är viktigt och att förbereda maten på rätt sätt, blotläggning o.dyl, är bra och viktig kunskap det med!)
  • Många går kanske även på och köper de olika processade veganska alternativen som är mindre bra som tofu, tofuglass,, sojabönor och olika veganska ostar.

Vad vi har lärt oss av dem:

  • Vi har lärt oss att inte vara allt för rädda för potatis och bananer.
  • Att för mycket animaliskt protein inte är bra för oss (eller miljön), att grunden för vår hälsa är att äta en växtbaserad kost. Många utav dieterna (förutom den vegetariska/veganska kosthållningen) råder även till att utesluta processad mat, gluten, socker och mjölkprodukter.
  • Vi har lärt oss att grodda, fermentera och göra hemmagjord nötmjölk.
  • Vi har fått upp ögonen för hur enkelt och gott det är att göra hälsosamma rawfood-desserter och våra smaklökar har fått uppleva superfrukter från all världens hörn.

Kalorifokuserade dieter:

Ex: Viktväktarna

Det som är bra med dem:

  • Man lär sig att bli lite mer medveten om vad man stoppar i munnen och får stöd och uppmuntran av andra i gruppen.

Det som är mindre bra med dem:

  • Även om man äter rätt antal kalorier per dag kan man äta fel sorts mat som inte alls är bra för kroppen. Bara för att man håller sig inom ett visst antal kalorier betyder det inte att det är hälsosamt eller att man får i sig den näringen man behöver.
  • Dessutom avråds man inte särskilt från socker, gluten och mjölk vilket många behöver undvika. * Man kan även bli lockad att köpa eventuella godis och liknande som producerats av företag med "låg-kalori" som sitt varumärke och inte innehåller så mycket kalorier men som inte heller tillför din kropp någonting!

Vad vi lärt oss från dem:

  • Att inte äta för mycket mat och omringa dig med andra som har samma hälsomål.

Medelhavsdiet

Det som är bra med den:

  • Att den är enkel och lockande att följa; den passar många genomatt den varken är för mycket åt det ena eller andra hållet makronutrient-mässigt.
  • Man kan lätt hitta sin egen balans mellan kolhydraterna och proteinerna.
  • Den rekommenderar nyttigt fett i form av bl.a. olivolja och smör.

Det som är mindre bra med den:

  • Även om det är en av de mest studerade dieterna så är det fortfarande en "tolkningsfråga" vad som ingår i medelhavskosten då det skiljer så mycket mellan de olika medelhavsländerna. Dessutom finns inte över hela jordentillgång till vissa livsmedel som rekommenderas, som olivolja, vissa baljväxter och fiskar.
  • Pasta, bröd och spannmål är en del av dieten vilket många använder som en dålig förklaring till varför det skulle vara hälsosamt för alla att äta. Det kan även få dem som mår sämre av de livsmedlen att äta dem i allt för stor grad.

Vad vi lärt oss av den:

  • Att njuta av god mat: olivolja, smör, goda ostar och ett glas vin samtidigt som vi blir påminda om att äta oprocessad ren mat som man ätit i generationer före oss. Maten har fått mogna långsamt i solen och innehåller mycket näring. Mat är mer än bara medicin och föda; det är ett socialt medium som är till för att glädja oss. Vi lär oss att största delen av vår mat bör komma från grönsaker och inte överdriva köttkonsumtionen.
  • Om man ser till kulturen kring medelhavet så lär vi oss också att mat ska ta tid att laga och helst ätas med familj och vänner. Mat är passion, glädje och lycka - inte bara bukfylla.

Fasta:

Ex: Periodiska fastor som 5:2, 16:8 eller längre fastor som juicefasta/detox av olika slag.

Det som är bra med dem:

  • Man får begränsa hur mycket man äter och bara äta under vissa tider på dygnet,alternativt vissa dagar i veckan. roppens mest energikrävande mekanism, matsmältningen, får därmed en paus och kan arbeta på bättre och effektivare när den väl kör igång. Det kan hjälpa oss att minimera sötsuget och fokusera på annat än mat för en gångs skull. Längre juicefasta eller detox kan även hjälpa kroppen att bli fri från slaggprodukter/belastande toxiner vilket kan göra att du får mer energi och ork och kan bygga upp kroppen.

Det som är mindre bra med dem:

  • Med en periodisk kaloribaserad fasta har du samma problem som med kaloridieten: att du kan äta vad du vill – bara det inte går utöver antalet tillåtna kalorier. Men det lämnar alltså utrymme till att låta det där enda du äter de två dagarna vara något onyttigt. Under en detox eller juicefasta måste du också se till att du får ut med skiten och för det kan tarmen behöva fibrer, vilket många kanske glömmer bort.

Vad vi lärt oss av dem:

  • Ge kroppen en paus från mat då och då.
  • Inte äta för nära sänggående och inte äta för tung mat för tidigt på dagen – så lätt mat som möjligt (ex. frukt, smoothies) om något. Vi har även lärt oss att rensa kroppen från gifter och se till att vår matsmältning fungerar som den ska. Vi har lärt oss att införa hälsosamma grönsaksjuicer inte bara under en fasta, utan lite då och då i vardagen.

Sammanställning:

Hittar du en gemensam nämnare/röd tråd bland dieterna?

v5

Jag instämmer med ett känt Michal Pollan citat: "Eat Food, Not To Much and Mostly Plants". Visst sammanfattar det dieterna? Låt mig förklara:

1. ÄT RIKTIG MAT

Riktig mat är naturlig och oprocessad. Den kommer från rena råvaror och är producerad på ett bra sätt. Djuren har fått växa upp på ett bra och etiskt vis, äpplena har kommit från din egen landsbygd och maten är inte alltför besprutad.

När man äter riktig mat så undviker man hel- och halvfabrikat och lagar det man kan från grunden. Maten kommer automatiskt vara mer säsongsbunden (bra för både kropp och miljö) och därmed mer näringstät på mikronutrienter (vitaminer, mineraler, aminosyror och fettsyror m.m.)

Riktig mat är sådant som våra mormödrars mödrar också visste vad det var. Riktig mat är inte modifierad för att "kunna ge mat åt alla människor" (m.a.o. generera mer pengar åt en liten skara redan rika människor). Riktig mat kommer inte från en industri. Riktig mat kommer från jorden.

2. INTE FÖR MYCKET – "Hara Hachi Bu"

Det är olika hur mycket mat som är för mycket. En liten gyllene regel som en del kulturer använder sig av är att äta tills man är 80% mätt, "Hara Hachi Bu" som det heter på japanska.

En metod för att inte föräta sig är att helt enkelt äta långsammare, tugga ordentligt. En del vill kalla det mindfulness, – andra vill kalla det sunt förnuft.

Maten är inte bara till för föda, det är ett socialt verktyg och en njutning. Så passa på att njuta av maten, sitt ner tillsammans med din familj för att äta, m.a.o. stäng av tvn.

Kom även ihåg att tacka för maten! (Handen på hjärtat hur ofta glömmer vi inte det, trots våra föräldrars tjat om det när vi var små?)

Att låta kroppen få en paus från att spjälka mat är också fördelaktigt, kanske genom att göra en periodisk fasta eller en längre juicefasta. Se till att inte överäta när du väl sen sätter tänderna i mat igen.

3. MESTADELS VÄXTER

Det är i växterna vi hittar allt det vi behöver. En växtbaserad kost är grunden för oss alla. Så vare sig du vill äta en köttbit till maten eller inte är helt upp till dina etiska värderingar och ditt individuella behov av proteiner. Likaså om du du känner att du behöver en eller två extra potatisar, ris eller annat kolhydratrikt. Men grunda alltid varje måltid med en stor sallad rik på grönsaker av olika dess slag och färger.

Dra ner betydligt på de livsmedel som du inte mår bra av som orsakar onödiga processer för din kropp och som kanske sätter igång en inflammation. Dessa är vetemjöl, (råg och korn), raffinerat socker (även brunt), komjölksprodukter och raffinerade oljor/margariner. För en del kan det även innebära mindre kött (kanske viss typ av kött som fläskkött), potatis, paprika, majs eller allergener som soja och/eller vissa nötter. Lär känna din kropp är A och O, utan att för den skull behöva bli alldeles för nojig för minsta lilla.

Så hur ska man egentligen äta?

Med tanke på att vi alla har helt olika kroppar, bor på olika ställen och har olika matkulturer bakom oss så går det inte att säga att en diet är det vi alla bör äta. Vi har alla olika stort behov av de olika makronutrienterna: proteiner, kolhydrater och fetter. Försök hitta din balans mellan dem samtidigt som du utgår från att äta riktig mat, "hara hachi bu" och att äta mest från växtriket - då har du kommit en bra bit på vägen.

Men nu vill jag allra helst höra vad du har för upplevelser kring dieter, kosthållning och olika synsätt på hur man ska äta. Har du följt en diet? Var det på vinst eller fölust? Vilken erfarenhet har du fått av det som du skulle vilja dela med dig? Berätta i kommentarerna nedanför.

Önskar er all god hälsa och lycka

Amanda M

 

^ Varför jag skriver hälsosam vegetarisk/vegansk kosthållning är att man kan vara vegetarian men fortfarande väldigt onyttig och näringsfattigt. Att enbart äta pasta och bröd och aldrig äta en enda bit grönsak. Detta får stå för individen själv. Men det är inte det jag anser är en vegetarisk/vegansk diet, åtminstone inte en hälsosam sådan.

*jag utgår från att de flesta som söker sig till diet är på grund av att de vill gå ner i vikt – nå sin idealkropp. En eventuell övervikt beror till stor del på hormonell obalans och/eller en mage och tarm som inte fungerar. Därför är det viktigt att dieten går ut på att ge kroppen det den verkligen behöver och inte belasta den med sådant som gör att den mår sämre än den redan gör, vilket gluten, mjölk och socker gör för många människor. Men även om man vänder sig till en diet av olika hälsoskäl så är det samma sak: inte belasta kroppen med det den inte behöver utan mata den med det som den behöver. "Låt maten bli din medicin."

Publicerad i Hälsoartiklar

Nu så här vid nya årets början är det många som lovar att de ska förändra sina kostvanor till det bättre. Många förlitar sig på en diet och andra litar på sin intuition. Åter andra vet inte alls var de ska börja. "Vilken diet ska man följa? Vågar man verkligen bara lita på magkänslan? Det har inte gett så bra resultat alla gånger."

Det här med dieter är verkligen ett enda virrvarr.

Tur vi har media som säger åt oss vilken diet vi ska följa...[ironi]. Media kan många gånger förvirra det. Särskilt med tanke på att man knappt hinner påbörjan en trenddiet förrän nästa är på tapeten.

Jag har länge varit helt emot dieter av olika slag och tyckt synd om människor som gått på de olika trenddieterna. Något som jag också irriterat mig oerhört mycket över är hur vissa "hälsoprofiler" (no names...) byter diet vind för våg, helt styrda av media, efterfrågan och pengar. Från att ha förespråkat GI till LCHF och 5:2 till RAWFOOD och HCLF och sen snabbt som bara den hoppa på PALEO-svängen för att snart övergå till något annat. Och i varje bok svär de på att det är det bästa som finns utan någon form av nyansering eller balansering. Vända kappan efter vinden.

Men jag har gjort en omvärdering.

För oftast kommer inte dieter från ingenstans. De bygger ändå på någon sorts teori, studie eller erfarenhet. Och någon har ju mått bra av det, annars hade det väl ändå inte nått sin popularitet.

Sedan jag började utbilda mig inom hälsa har pusselbitarna fallit på plats om vad kroppen behöver och inte behöver och efter det har jag låtit intuitionen styra. (Som jag göra med mycket annat i mitt liv, på ont och gott!) Men faktiskt är det så att intuitionen är som ett instrument som ibland kan behöva stämmas och ibland kanske till och med repareras. Våra kroppar förändras också i takt med att livet rullar på. Så ibland kan det ändå vara bra att stanna upp och reflektera över om de vi äter verkligen är det optimala för just vår kropp.

dieter

Det finns mycket att lära från de olika dieterna och kosthållningsteorierna.

Och så kanske det är för kappvändarna också. De kommer in i olika faser i livet där deras kroppar behöver olika saker. Eller så har man länge lurat sig att tro att den ena kosten är den bästa för att sen på äldre dar inse att man faktiskt mådde bättre av en annan... Jag hoppas det är så, för på det viset kan jag tycka synd om dem istället för att irritera mig.

I sådana fall kan vi alla lära att det finns inget sätt som alla individer mår bra av och det finns inget sätt som vi alla kan dedikera hela vårt liv till att äta likadant. 

Men jag vill inte vara som de (kappvändarna alltså). Det vill förmodligen inte du heller.. Jag kommer avslöja hur du kan slippa göra sådana radikala förändringar i din kost, i den här och i nästkommande artikel.

Problematiken med dieter

Det som gör det hela svårare är att dieterna inte direkt går sida vid sida om varandra. Ibland är de snarlika, men ofta går de åt helt motsatta håll. Vi har till vänster kolhydraterna och fettet till höger. I mitten finns den mer klassiska diplomatiska medelhavsdieten. Längst ut i kanterna är de extrema versionerna: de som bara äter frukt (fallen sådan) kontra de som bara äter kött, de som äter kopiösa mängder fett och de som enbart vill äta rå mat. Sen är det ytterligare en annan och det är de som äter både proteiner och kolhydrater men inte tillsammans och de som bara äter vissa dagar i veckan eller fastar vissa tider om dygnet. De som påstår att kolhydrater är det värsta man kan äta och de som aldrig skulle få för sig att kompromissa sitt samvete och äta kött. En del anser att gluten är giftet och andra tycker att de som anser det är knäppa i huvudet. Andra rekommenderar ett glas vin per dag medan andra anser det är något syndigt. Ja det kan verkligen hetta till i de olika lägrena, särskilt när alla står upp för det just de är helt övertygade om. Så vad ska man tro på?

PHEWWW!!!

Så hur ska man veta hur man ska äta?

Ja först och främst får man fråga sig: Hur är det ställt med min hälsa? Behöver jag ändra min kosthållning för att jag behöver stabilisera mitt blodsocker? Då kanske än mer proteininriktad diet är att föredra. Eller är det någon form av inflammation jag har i kroppen? Då kanske det vänstra hållet känns mer logiskt för dig efter att du gjort dina efterforskningar.

Men det handlar ofta om fler saker än så. Vi är alla väldigt olika, vi har olika kroppskonstitutioner, blodtyper, ämnesomsättning, tarmhälsa och gener. Allt det här spelar stor roll. För att verkligen få reda på hur du ska äta finns det olika tester att göra.

DNA test

Det dyraste men mest säkra sättet att få reda på hur du ska äta.

Hårmineralanalys

Kan hjälpa dig att få en överblick på hur din ämnesomsättning är. Om du har snabb eller låg metabolism och sen skräddarsy din kost efter det samt vilket mineralbehov du har.

Blodtypstest

En liten bloddroppe är allt som behövs och man kan ta reda på (om man inte redan vet) vilken blodtyp man har. Det kan låta märkligt för vissa och helt självklart för vissa andra att blodtypen ska vara avgörande för hur man äter. Men det finns en del forskning på ämnet. Och personer som provat att äta enligt sin blodtyp har ofta själva märkt skillnad. Men det finns glugghål även där.

Allergitest

Det man inte får reda på i ett blodtypstest är om man har dolda allergier eller intoleranser vilket kan fortsätta skapa problem hos en om man inte undviker dem vilken diet eller kosthållning man än kör på.

pH-test

Något som allt fler börjar veta är att vi bör ha en bra pH-balans. Vad är en bra pH-balans? En surare mage och mer basisk tarm kan hjälpa oss att må bättre. Att testa sitt pH-värde (oftast med ett enkelt salivtest, men även i en ES-teck Scanner) ger inte alltid en hundraprocentig bild, men kan ge en indikation på om kosten du redan äter är tillräckligt basisk eller om du behöver öka på med basgörande livsmedel,som gröna grönsaker. Oftast pratas det om en basgörande kost. Det här är universalt – precis som vi alla behöver ha samma typ av näring, vitaminer, mineraler, aminosyror och fettsyror så behöver vi alla mer eller mindre ha ett liknande pH-värde.

Kolhydrat- eller Proteinbehovstest.

Det finns test som de här, som kan hjälpa en att få en bild av sig själv huruvida man behöver ha mer protein eller kolhydrater i sin kost.

Kroppstyper

De finns många kroppstypstest. De fyra kroppstyperna; estro, para, neuvro eller supra, som bestäms beroende på vilken hormonkörtel som dominerar ämnesomsättningen. De är även nära sammanlänkade med ayurvedans doshor: Vata, Pitta och Kapha.

Hormontest

Genom att få reda på hur din hormonella balans eller obalans är kan det ge dig en indikation påhur mycket eller hur lite du bör äta av vissa ämnen som triggar de olika hormonerna.

Matdagboks-testet

Det tråkigaste men billigaste är ändå att föra en matdagbok. Med hjälp av en matdagbok, där du skriver upp vad du ätit och hur du mått, kan du hjälpa dig själv att efter ett tag få en överblick över hur du bör äta. Ett förslag är att prova några veckor i taget med de olika kosthållningstyperna så kroppen kan hinna ställa om sig. Men var försiktig med kroppen och känns något inte bra så hoppar du det. Tänk även på att dieter skapar stress så var försiktig till en början. Du kommer även kunna avgöra hur du ska kunna få din kosthållning att fungera i din unika livsstil genom att analysera din noggrant utförda matdagbok.

gröndiet

Hur känner du det nu?

Det kan låta helt kaotiskt mycket att göra bara för att få reda på hur man ska äta. Och Du behöver verkligen inte göra allt. Men att få en överblick på hur just DU fungerar är det allra viktigaste. Mycket viktigare än att veta hur mycket andra har gått ner i vikt av att äta på ett visst sätt. Det kanske fungerade för dem – men det är inte alls säkert det kommer att fungera för dig. Alldeles för ofta har jag stött på människor som har ätit vegetariskt i många år och känner sig helt slut,trötta och hängiga. Så fort de börjar äta kött så har det vänt på bara någon vecka. Eller vice versa. Vänner som strikt följt LCHF och som börjat få problem med galla och nedsatt immunförsvar har fått trenden att vända relativt snabbt när de ätit en mer vegetarisk och växtbaserad kost.

VI ÄR ALLA OLIKA OCH UNIKA!

Så anledningen till att jag skriver det här inlägget är för att du ska kunna undvika att behöva satsa allt på en diet som lovar perfekt hälsa till alla när du kan bygga din alldeles speciella och unika diet som just DU mår bra av.

Men tänk om jag gör alla de här testerna och så visar de helt olika?

Den oron är befogad. Men det intressanta är att du nog kommer se den röda tråden ganska snart. Så var det i alla fall med mig. Min blodgrupp och kroppstyp är inte överens om exakt allt, men det allra mesta stämmer. Likadant är det när jag gjort tester för kolhydrat/protein. Jag får alltid samma svar! Nyligen testade jag även mina hormoner och maten som rekommenderades för det att göra finjustering för min hormoner var... just det, samma som rekommenderades via de andra testerna. Så kombinationen av de olika proverna, samt att undvika de födoämnen som min kropp inte vill ha och att äta på ett sätt som min ämnesomsättning klarar samtidigt som jag ser till att mitt pH-värde är i balans är inte så krångligt som det låter. För det är då som man stämmer ens egna personliga intuitionsinstrument som kan hjälpa en att avgöra hur just jag bör äta för att må riktigt bra.

Som jag skrev innan så har vi något att lära av dieter. En livslärdom som jag alltid kommer ta med mig. Vad det är avslöjar jag nästa vecka.

Nu undrar jag hur du gör för att äta på det sättet som just du mår bra av? Har du gjort någon av de ovannämnda testerna och fått resultat med din hälsa när du börjat äta på ett visst sätt? Eller har du hittat dieten eller kosthållningen som du mår bra av på annat sätt?

Önskar er all hälsa
Amanda M

Vill du läsa mer om de olika analyserna här:
Hårmineralanalys
Blodtypsbestämmelser
Allergitest
Hormontest
Sanna beskriver de fyra kroppstyperna bra här men är du intresserad att veta mer om det skulle jag gärna vilja rekommendera häftet "De fyra kroppstyperna" utgiven av Alpha Plus.

Publicerad i Hälsoartiklar
Sida 1 av 2

Kontakt

5Code AB
Odens tvärgränd 12
231 42 Trelleborg

Tel: 0410-35 15 00
Mobil: 0707-540 786
Telefontid: 8.00 – 12.00 alla veckodagar förutom onsdag.

Mejla oss gärnainfo@5code.se

Du kan även nå oss på chatten.

     

Chat

Scroll to top